Missa inte föreställningen ”Rickard Ränta” i Veras Värld i K:5 på lördag den 27 maj.
Föreställningarna startar kl 11:00. och kl. 13:00.
Rullskridskoåkningen på O’learys är stängd för säsongen. Vid intresse om åkning vänligen kontakta O’learys i Vällingby direkt.
Centrumet kommer att öppna upp verksamheten igen under nästa vintersäsong.
Skärtorsdag 10-20
Långfredag 11-18
Påskafton 10-18
Påskdagen 11-18
Annandag påsk 11-18
Restauranger, livs och vissa butiker har andra öppettider. Se respektive verksamhets hemsida.
Bakluckeloppis i Vällingby Centrum i Solursgaraget, mittemot McDonalds. Loppisen håller till under tak, längst ner i p-huset (plan -2).
Du hittar ner till loppisen via hiss från övre plan, rulltrappa och hissar från mellanplan, rulltrappa från Solursgången samt hissar vid McDonalds och Systembolaget. Gå INTE i körbanan mellan våningsplanen.
Bra att veta! Mobiltäckningen varierar i garaget, vilket påverkar hur Swish fungerar. Det är alltid bra att ta med kontanter som komplement.
Bra att veta! På denna loppis får man BARA sälja begagnade prylar. Du får INTE sälja t ex nya / oanvända prylar eller något ät- eller drickbart.
Bra att tänka på! Tänk på att vid köp av plats på loppis har du ingen ångerrätt – du kan alltså inte få pengar tillbaka vid avbokning och kan inte heller byta till annat datum e dyl. Du kan däremot sälja din plats i andra hand, t ex via Facebook >
Loppisen arrangeras av Stockholmsmarknader AB i samarbete med Vällingby Centrum. Stockholmsmarknader driver även Loppistajm och är Sveriges största loppisarrangör med över 15 år i branschen.
Har du något på hjärtat? Enklast når du oss på mail: info@stockholmsmarknader.se. Du kan även nå oss på telefon 076-8966370 på måndag- och fredagförmiddagar.
Mer info hittar du på https://www.stockholmsmarknader.se/vallingby/
S:t Tomaskyrkan i Vällingby öppet kl. 10-16 under vardagar och 10-14 i helgen. De kan erbjuda samtalsstöd vid behov.
Även polisen finns på plats för att skapa trygghet. Vi har ett samarbete och täta uppföljningar med polisen och fastighetsägare under den kommande veckan.
3/12-19/3 Rollerskate by Vällingby
Rullskridskobanan hos O’Learys har öppet lovdagar 10-18 och helger 10-17.
15/1 Bakluckeloppis
Stockholmsmarknader arrangerar bakluckeloppis kl 11-15 på plan -2 i Solursgaraget.
20/1 Företagsdialog Hässelby-Vällingby
Stockholm Business Region (SBR) i samverkan med stadsdelsförvaltningen arrangerar företagsdialog hos O’Learys kl. 9-11.
23/1 Bokmåndag med Danish Sial
Kulturhuset Stadsteatern arrangerar litteratur/bokmåndag 23/1, kl. 18:00
23/1-6/2 Barnfotografering
KlickKids arrangerar barnfotografering i K5.
26/1 Konsert med Mama Sonic
Studio ABC arrangerar rockkonsert med Mama Sonic 16/2, kl. 20:30
6/2 Bokmåndag med Caroline Ringskog Ferrada-Nolis
Kulturhuset Stadsteatern arrangerar litteratur/bokmåndag 23/1, kl. 18:00
16/2 Stand Up
Stand Up med Marika Carlsson på Kulturhuset Stadsteatern 16/2, kl 19:00
16/2 Konsert med Mama Sonic
Studio ABC arrangerar rockkonsert med Mama Sonic 16/2, kl. 20:30
24/2 Bildvisning
KlickKids arrangerar bildvisning.
6/3 Bokmåndag med Athena Farrokhzad
Kulturhuset Stadsteatern arrangerar litteratur/bokmåndag 23/1, kl. 18:00
27/3 Bokmåndag med Negar Naseh
Kulturhuset Stadsteatern arrangerar litteratur/bokmåndag 23/1, kl. 18:00.
16/4 Bakluckeloppis
Stockholmsmarknader arrangerar bakluckeloppis kl 11-15 på plan -2 i Solursgaraget.
24/4 Bokmåndag med Marcus Berggren
Kulturhuset Stadsteatern arrangerar litteratur/bokmåndag 23/1, kl. 18:00.
Den ligger i nedervåningen hos O’Learys i Vällingby Centrum. Det är en 300 kvm stor rullskridskobana som kommer att ha öppet under vintern i stället för isbanan som brukar vara på torget. Gratis entré. Man får låna rullskridskor (stl 27-46), hjälm och handledsskydd. Vid frågor: info@vallingbycentrum.se
V.2-8
mån 9/1 10-18
lör-sön 10-17
V.9
mån-fre 10-18
lör-sön 10-17
V.10-11
lör-sön 10-17
Under hösten 2021 placerades bikupor på taket till Tunnelbanehuset i Vällingby Centrum. Satsningen är ett samarbete mellan oss och Axelheds Bigårdar och Ekotjänster som sköter om bina. De är ett familjeföretag som tillhandahåller honung, andelsbiodling, ekosystemtjänster, företagsbikupor och utbildning/föreläsning om biodling. Jörgen Axelhed, grundare och ägare, är även ambassadör för Andelsjordbruk Sverige, där föreläser han och ger råd om andelsbiodling. Det hela började som en hobby som utökats årligen och idag är den ett litet familjeföretag. Familjen Axelhed bor i Vällingby.
På den här sidan kommer ni kunna följa vad som händer med vällingbybina och lära er fakta om bin. Vi uppdaterar sidan löpande.
Fotograf Jörgen Axelhed
Nu är de intensiva arbetsmånaderna slut, både för biodlaren och för bina. Bina har blivit av med ca 80% av den honungen som de hade lagrat när biodlaren flyttade bort skattlådor. Därför behöver bina nu fylla på sina förråd för att klara vintern. De får en speciell foderblandning som består av olika sockerarter och vatten. Bina transporterar foderblandningen från en hink ner till cellerna och behandlar den precis som om det vore nektar från blommorna. Binas livsutrymme har anpassats till storleken av bistyrkan. Ett starkt samhälle får bo i två lådor, ett svagare klarar bara av att hålla värme i en låda. Man kan fortfarande se bina flyga runt de varmare dagarna men de samlar inte in några större mängder nektar eller pollen så här års. Därför har drottningen nu minskat äggläggning från ca 2000 ägg per dygn till ca 500 ägg. Det är tillgång till mat och aktuell väderlek som avgör när det inträffar.
Vad gör biodlaren?
Biodlaren har nu skördat och slungat årets honung. Nu ska bisamhällen kontrolleras och förberedas för vintern. Förutom att ge bina foderblandningen behandlas de även mot ohyra, framförallt mot varroakvalster. Det görs med metoder som är godkända för ekologisk djurhållning och sker ofta i flera etapper med start i september. Alla bortplockade honungslådor ska förvaras på ett sätt som minimerar risker för angrepp av vaxmal. Vissa typer av honung behöver stå och eftermogna innan de kan levereras.
Hur mår Vällingby Centrums bin just nu
Bina i Vällingby Centrum har redan fått sitt vinterfoder som de håller på att lagra inne i kupan. Foderhinken ställs upp och ner vänd ovanpå kupan (se bilden nedan). Genom små håll i locket kan bina suga åt sig innehållet. Tre av fyra bisamhällen är så pass starka att de kommer att övervintra i två lådor var. Den som är lite svagare får klara sig med en låda. Den planerade behandlingen mot varroakvalster har genomförts och några flera åtgärder ska vidtas i oktober för att främja binas hälsa och optimera chanser att de överlever vintern.
För våra Vällingbybin är det i år nu dags för att skörda honungen. Vi hämtar honung från skattlådorna och slungar ur honungen som bina har lagt i ramarna efter att ha besökt miljontals blommor. Det är en process med många olika moment.
Honungshanteringen kan delas upp i följande moment:
Skörd:
Vi lyfter upp ramarna med honung och borstar bort eventuella bin på ramarna. Honungramen läggs sedan i en låda för att tas till slungningsrummet.
Avtäckning:
I slungningsrummet täcker vi av cell-locken på honungsramen men en speciell avtäckningsgaffel. Detta görs manuellt hos oss i Vällingby.
Avtäckning av en honungsram, fotograf Jörgen Axelhed
Slungning:
När ramens alla celler är avtäckta så placeras ramen i en slunga. Vår slunga är en så kallad helautomatisk slunga som roterar åt olika håll med ökande hastighet. När ramarna roterar så droppar honungen ur cellerna och hamnar i slungan. Efter ca 7 minuter är ramarna tomma och de kan då plockas ur för nästa omgång.
Honungsram i slungan, fotograf Jörgen Axelhed
Silning:
Man öppnar en kran på slungan och låter honungen rinna genom två silar. En grovsil och en finsil. Det är för att fånga upp vaxbitar och större pollenbitar som annars skulle komma med i honungsburken.
Silning av honung, fotograf Jörgen Axelhed
Pumpning till förvaringskärl:
Vi har en liten honungspump som är ansluten till kärlet och kan pumpa honungen vidare till förvaringskärlet eller till omröraren.
Från höger: slunga, silar med kärl, omrörare, honungspump och förvaringskärl, fotograf Jörgen Axelhed
Omrörning / nyslungad honung
Nyslungad honung eller traditionellt bredbar fast honung är valet man nu kan göra. (Bredbar honung kan även kallas omrörd honung och det är det man oftast endast hittar i butiken.)
Här kan vi välja om honungen ska gå till ett kärl för direkttappning på burk och då bli nyslungad flytande honung eller om honungen skall röras om så den blir bredbar mjuk och len.
I Norden så kanderar honungen (kristalliserar) med tiden vilket beror på vilka blommor bina hämtat nektar från. Honungen blir då med tiden oftast lite grovkornigt grynig och till slut fast. Honungen innehåller flera olika sockerarter. Om andel druvsocker från blommornas nektar i honungen är hög kristalliserar sockret snabbare.
För att inte få stora kristaller så kan man röra honungen minst 2 gånger om dagen i en längre period. Då bildas det små kristaller istället för stora och honungen blir då slät och bredbar. Vi har en maskin som går på automatik i en vecka för att röra till en len honung. Det är alltså ingen skillnad alls på den nyslungade honungen och den fasta. Det är samma vattenhalt i båda och skillnaden är bara att den fasta bredbara honungen har rörts runt.
Vattenhalten i honungen måste vara under 20% annars kan den jäsa. Bina avdunstar vattnet från nektarn tills den är under 20% och därefter bygger de på vaxlocket när den är färdig. Vi mäter honungens vattenhalt med en speciell refraktometer för att säkerställa att den inte är för hög.
Tappning:
Vi har en liten tappmaskin som ansluts till kärlet med en slang som suger upp honungen till maskinen. Den ställs in så att rätt mängd av honung kommer i burken snabbt och enkelt.
Tappmaskin, fotograf Jörgen Axelhed
Honung att avnjutas
Nu ska burkarna bara få lock och sedan etiketter och allt är färdigt. Nyslungad honung kan man äta direkt medan den omrörda måste stå en tid i sval temperatur för att kandera färdigt.
Honungsanalys
Vi kommer att skicka iväg honung från våra Vällingbybin på en så kallad honungsanalys. Där kommer de att analysera vad det är för blommor bina har flugit på och hämtat hem nektar samt uppskatta hur stor del av honungen som kommer från dessa blommor. Det ska bli väldigt intressant och se svaret på vad våra Vällingby Centrum-bin har hittat.
Tips: Om man köper nyslungad honung så kan man nästan stoppa kristalliseringen genom att frysa honungsburken. Eftersom vattenhalten är så låg så krymper innehållet vid frysningen och glasburken går då inte sönder. Men om man glömmer bort honungsburken i ca två år i frysen så har den blivit finkristalliserad och bredbart slät. Så de som älskar nyslungad honung bör alltså ha en extra burk för att lägga i frysen och ta fram på vinterhalvåret.
Vad gör bina?
I juli blommar flera växter som är extra omtyckta av bina: lind, vildhallon och klöver för att nämna några. Drottningen fortsätter lägga massvis med ägg för att hålla mängd bin i kupan konstant. Visste du att ett bi flyger närmare ett varv runt jorden för att samla nektar till 250 gram honung? Arbetsbin jobbar så hårt under sommaren att efter ca fem veckor är deras kroppar utslitna och de dör. Under de varma dagarna har bina en extra utmaning med att hålla en lagom temperatur inne i kupan (runt 32 grader). Skulle det bli för varmt inne i kupan finns det risk för att bilarver dör. För att svalka kupan använder bin vatten. De hämtar vatten till kupan och täcker väggarna inifrån med vattendroppar vilket gör att vatten avdunstar och temperaturen sjunker som följd. Bina kan även sätta sig på utsidan av kupan för att frigöra utrymme inne i kupan som låter luften cirkulera bättre och också bidrar till att minska temperaturen i kupan. Inne i kupan kan bin fläkta med vingarna för att främja luftcirkulation som har samma funktion som en fläkt för oss människor.
Vad gör biodlaren?
Det är under juli månad som biodlaren kan ta semester. Bina kräver inte tillsyn lika tätt som tidigare under våren och försommaren. Det finns inte lika hög risk för svärmning eller svält i kupan. Den viktigaste uppgiften för biodlaren är att lägga på nya honungslådor allt eftersom de befintliga blir fulla. Under mycket torra perioder finns dock en risk för matbrist i kupan eftersom blommor inte släpper ifrån sig lika mycket nektar som vanligt. Bina börjar då att äta av den lagrade honungen i första hand. På diagrammen nedan kan man se att honungsmängd i kupan har minskat de sista dagarna i juli när värmeböljan kom och det har blivit mycket torrt. Även att lindblomningen har börjat avta kan ha påverkat honungsmängden. I extrema fall kan biodlaren behöva stödfodra bin under en mycket torr sommar om deras ”matförråd” tar slut.
Hur mår Vällingby Centrums bin just nu?
Runt om i Vällingby finns många lindträd planterade, bland annat i Solursparken. Det märks att bina har hittat dit, man kan höra surrande i trädkronorna om man står i närheten. Även på statistik från bivågen märks det att bina jobbar flitigt med att samla in nektar. Som mest har de samlat in 5,5 kg nektar på en enda dag under juli månad!
Tips. Gör ett bi-spa! Du kan hjälpa bina att förse kupan med vatten de varmaste dagarna genom att placera ut en skål med vatten, gärna med blå botten. Lägg i några stenar, lecakulor eller träbitar för att skapa en landningsplats för bina och förhindra att de trillar ner i vattnet och drunknar. Man kan också lägga ner sand eller mossa i vattnet. Fyll på vatten vid behov. Även andra insekter gynnas av att kunna hämta vatten de varma dagarna.
Bikupa med skattlåda och honungsram, fotograf Jörgen Axelhed
Vad gör bina?
I juni har bina mycket gott att välja mellan, det blommar överallt! Hallon, rönn, vitklöver och raps hör till favoriterna. Är vädret gynnsamt kan bina samla stora mängder nektar och pollen på kort tid. Nektar innehåller ca 70 % vatten och resten består av olika sockerarter. Efter att bina har fraktat nektar till kupan måste de sedan minska vattenhalten i nektarn till under 20 % för att den ska kunna sparas över vinter – det är det vi kallar honung. Om nektar innehåller mer än 20% vatten kan den börja jäsa under vinter och utgör en sämre mattillgång för bina och försämrar deras chanser att överleva vinter. När bina anser att honungen är lagringsklar täcker de honungscellerna med ett lock av vax för att ”konservera” den. Honung innehåller vanligtvis ca 40% fruktsocker, 30% druvsocker, 17% sammansatta sockerarter, 3% mineraler, vitaminer och enzymer och resten är vatten.
Bina drivs av sina instinkter att samla och lagra så mycket mat de kan vilket gör att de kan börja lagra nektar och pollen i yngelrummet när det inte finns plats någon annanstans i kupan. Det kan då bli trångt i samhället, d.v.s. det kan bli platsbrist både för att lagra mat och för att drottningen ska kunna fortsätta lägga ägg. Då börjar samhället förbereda sig för svärmning som innebär att samhället delar på sig.
Det börjar med att bina ”motionerar” och bantar sin drottning genom att jaga runt henne i kupan. Det är nödvändigt för att hon ska klara av att flyga ut från kupan. Bina bygger samtidigt om några utvalda celler med larver i för att skapa en ny drottning. Larverna i dessa celler matas med en särskild blandning av pollen och vatten som gör att larverna utvecklas till drottningar. Dessa celler är betydligt större än vanliga celler. Oftast hittar man flera drottningceller i kupan när samhället förbereder sig för svärmning. I vanlig ordning kläcks en av de nya drottningarna först som sedan dödar sina konkurrenter. Lagom innan det flyger den gamla drottningen iväg med många arbetsbin (samhället svärmar) för att hitta en nytt boende och skapa ett nytt bisamhälle. De bin som blir kvar fortsätter att utveckla samhället på samma ställe. Svärmen kan flyga någon mil ifrån den gamla bikupan. I början sätter sig svärmen i närheten av ursprungskupan, ofta i något träd eller buske i närheten, i väntan på att beslutet om fortsatt förflyttning tas av bina. Drottningen sitter vanligtvis i mitten av svärmklungan och skyddas av bina. Några bin flyger iväg för att speja efter möjliga boplatser. När de återvänder till svärmklungan röstar bina om vilken av platser som spejare har ”berättat om” som de ska förflytta sig till. Ibland blir svärmen kvar på samma ställe i flera dagar i väntan på att spejarbin hittar ett lämpligt ställe för det nya samhället.
Svärmning är ett naturligt sätt för bina att sprida sig i naturen även om det innebär vissa risker. Till exempel, kan det hända att de bin som har svärmat inte hittar en tillräcklig bra boplats inom lämplig tid. Då kan det hända att samhället dör över vinter. Eller att den nya drottningen som kläcks i den gamla kupan inte klarar sig hem från sin parningsflygning. Samhället kommer då att dö ut eftersom det inte finns några larver i lämplig ålder att skapa en ny drottning av.
Balkongblommor i Vällingby som besöks av flitiga bin, fotograf Jörgen Axelhed
Vad gör biodlaren?
En av biodlarens viktigaste uppgifter i juni är att regelbundet kontrollera ”svärmtrycket”, d.v.s. uppmärksamma tidiga tecken på att bisamhället förbereder sig för svärmning. Det kan t.ex. vara att biodlaren upptäcker att bina skapar nya drottningceller eller att drottningen har ont om plats för äggläggning. Vissa bisamhällen är även mer svärmningsbenägna än andra vilket kan delvis bero på genetiska anlag hos drottningen. Anledningen till att biodlaren vill förhindra att bina svärmar är att svärmning innebär även minskad honungsproduktion eftersom antalet arbetsbin i kupan minskar kraftigt. Biodlaren kan försöka förhindra svärmning på olika sätt. Framförallt behöver man se till att det finns gott om plats för både ägg och honung genom att ställa på fler honungslådor (skattlådor) allt eftersom bina fyller upp de som redan finns i kupan. Ett annat sätt är att försöka föregå bina genom att dela bisamhället och skapa en så kallad avläggare. Biodlaren plockar då ur några ramar med pollen, honung och yngel från bisamhället till en tom låda. Vanligtvis sitter det många bin på dessa ramar, i annat fall kan biodlaren flytta över bina från kupan till avläggaren genom att lyfta upp en ram med bin på och skaka den kraftigt så att bina ramlar ner i avläggaren. Det är viktigt att kontrollera att drottningen inte följer med till avläggaren eftersom metoden avser att bina i avläggaren ska skapa en egen drottning. Avläggaren ska placeras på avstånd från gamla kupan, gärna mer än 3 km, för att förhindra att arbetsbin i avläggaren hittar tillbaka till gamla kupan. Normalt sett producerar avläggaren så lite honung det första året att biodlaren inte kan skörda något från den. Den gamla kupan däremot brukar ha normal honungsproduktion om tendenser till svärmning i den avtar.
Har samhället ändå svärmat kan biodlaren i bästa fall hitta och plocka in svärmen och placera den i en ny bikupa. Ofta är det privatpersoner som uppmärksammar en svärm och kontaktar den närmaste biodlaren eller ringer på ”svärmtelefonen”, se nedan under Tips. Biodlaren vill ofta se ett foto av den misstänkta svärmen för att undvika att getingbon eller solitärbin som samlar nektar förväxlas med en bisvärm. För att biodlaren ska nå svärmen behöver även placeringen av den vara lämplig. Till exempel, är det mycket svårt att plocka in en bisvärm från ett hustak eller en trädtopp. När biodlaren är på plats och kan komma åt svärmen sprejas bina med vatten från en blomspruta för att förhindra dem att flyga iväg. Sedan håller biodlaren en låda direkt under svärmen och skakar kraftigt på till exempel en gren som svärmen sitter på för att få bina att ramla ner i lådan. Lådan försluts snabbt och spärrgaller sätts på vid ingången vilket gör att arbetsbin kan komma in i lådan samtidigt som drottningen inte kan lämna den. Bina attraheras av drottningens feromoner och flyger till henne. På det sättet kan biodlaren kontrollera om drottningen befinner sig i lådan eller inte. Har drottningen stannat utanför lådan kommer bina snart att lämna lådan och sätta sig i närheten av drottningen. Har biodlaren lyckats med uppdraget ställs lådan i närheten av platsen där svärmen satt under resten av dagen för att låta alla arbetsbin hitta till den. Sent på kvällen samma dag hämtar biodlaren lådan och placerar den på en ny plats som lämpar sig för bisamhället. Efter det tas bina om hand i vanlig ordning och kan producera en viss mängd honung redan samma år.
Hur mår Vällingby Centrums bin just nu?
Vi har inte kunnat se några tendenser till svärmning i kuporna därför skapades ingen avläggare i Vällingby i år. En dag i juni blev vi kontaktade via svärmtelefonen om en bisvärm på Spireabågen i Hässelby. Den kunde fångas in och placerades på taket i Vällingby Centrum. Den sena vårutvecklingen i år gjorde att den första honungslådan (skattlådan) i Vällingby Centrum sattes på i början av juni vilket annars kan ske redan i april vid gynnsam väderlek. På nationaldagen den 6 juni installerades en våg under det starkare samhället för att kunna följa honungsproduktion i realtid under säsongen. Det svagare samhället fick vi plocka bort skattlådan från efter ett tag för att utvecklingen i den går fortsatt långsammare än förväntat och den extra lådan utgör en risk för dålig temperaturreglering i kupan. Det starka samhället har redan två skattlådor för att honungsproduktioner i den har gått så pass bra. Bina i den har samlat som mest upp till 1 kg nektar per dag under juni. Den 30 juni fanns det, enligt vågen, nästan 12 kg honung i kupan, se mer i grafen nedan.
Tips 1. Om du ser en bisvärm kan du ringa till Svärmtelefonen på Biodlarnas riksorganisation på 0766-860701 så kommer du att kopplas till den närmaste biodlare i ditt område. Du kan även kontakta oss direkt på 0702-388499 gällande en svärm i Hässelby-Vällingby och närliggande områden.
Tips 2. Prova att byta ut ditt vanliga strösocker mot honung i kaffe, te eller bakning. Det kan ge en ny smakton och förhöja smaken av vissa råvaror, till exempel färska bär. Man kan då halvera mängden eftersom honungen är sötare än strösocker. Hemma hos familjen Axelhed används socker enbart till inläggningar av grönsaker, resten är utbytt mot honung!
Vad gör bina?
Maj är maskrosornas stora tid. De ger både mycket nektar och pollen och är en klar favorit bland många pollinerande insekter. Så vill du vara snäll mot pollinerare väntar du med att klippa ner delar av gräsmattan tills maskrosorna har blommat över. Men trots den överdådiga blomningen som vi människor njuter av i maj finns det många utmaningar för bina att hantera, inte minst p.g.a. väderlek. Tyvärr har maj varit relativt kall och blåsig i år vilket försenade blomningen av många växter som bina är beroende av. Det har även varit lite torrare än vanligt i flera veckor i rad vilket gjorde att blommorna producerade mindre mängd nektar än vanligt. Sämre tillgång på mat innebär långsammare utvecklingstakt i bisamhället med färre arbetsbin som kan vara ute och samla mat när läget är gynnsamt.
Nu lägger drottningen upp till 2000 ägg om dagen och bina matar upp larverna med pollen blandat med vatten. Pollen är binas proteinkälla som de föder larverna med. När bin kläckts äter de nektar eller honung. Ett bisamhälle kan samla in upp till 100 kg pollen under ett år som endast används till larverna. Det tar 21 dagar från att ett ägg har lagts till ett arbetsbi kläcks. Det är därför det tar tid att bygga upp ett samhälle. Under högsäsong kläcks det ungefär lika många bin som det dör varje dag. Tänk att ca 2000 bin dör per dag i varje bikupa – de blir mat till fåglar, bålgetingar, spindlar osv. Det är en naturlig del av livet som gynnar mångfalden.
Alla vinterbin har nu dött och mängden nya bin som hunnit kläckas är avgörande för hur snabbt utvecklingen av samhället går. Till exempel, behövs det många bin för att hålla 32 graders värme inne i yngelrummet så att larverna ska växa och utvecklas till bin. Är det kallare än så dör många larver och den totala bimängden minskar. Nätterna i maj kan fortfarande vara kalla, det förekommer även nattfrost, så att hålla värmen konstant i kupan kan bli en utmaning. När det är kallt ute går det åt mycket energi för att bina ska hålla sig varma så de äter i princip upp den mängd nektar de lyckas samla in på dagarna. Men när vädret är stabilt, det är lagom varmt och fuktigt, då jobbar bina från tidig morgon till sen kväll med att samla in mat. Man kan märka att vissa blommor besöks bara en viss tid på dagen medan andra besöks flitigt under dagens alla timmar. Det beror på nektarproduktion i blommorna. Till de stora favoriterna så här års hör maskros, lönn, äpple, blåbär, vinbär, körsbär, rönn, kastanj, krusbär och lingon.
Maskros i maj i Vällingby, fotograf Jörgen Axelhed
Vad gör biodlaren?
Biodlaren följer noga utvecklingen i samhällena. Om ett samhälle har för få bin kan biodlaren flytta en ram med ägg som ska strax kläckas från ett annat, starkare samhälle. På en ram kan det finnas upp till 2000 celler med bin som kläcks inom något dygn och på så sätt kan man öka bimängden markant med en ganska enkel åtgärd. Är bisamhället tillräckligt starkt är det dags att sätta på så kallade skattlådor, alltså lådor med ramar som bin ska lagra nektar i – som blir till honung. Man brukar lägga ett spärrgaller mellan yngelrummet med drottningen och skattlådorna för att hindra drottningen att lägga ägg i honungslådorna.
Hur mår Vällingby Centrums bin just nu?
Antalet bin i den ena kupan i Vällingby Centrum var mycket låg i maj. Samhället behövde därför stöttas av det starkare bisamhället genom att några ramar med yngel flyttades till det svagare samhället. Eftersom det blir svårt för bin att hålla värmen i kupan konstant när de är för få kunde vi inte ställa på skattlådor under maj. Den volymen skattlådan ovanför bisamhället utgör riskerar att kyla ner bina. Utvecklingen tog fart i slutet av månaden. I många rabatter och planteringar runt om Vällingby Centrum kunde vi se många flitiga bin som vi hoppas kommer från våra kupor.
Vad gör bina?
Nu börjar allt fler växter blomma. Till exempel, sälg och körsbär är viktiga träd för binas utveckling under april. På de varma platserna slår de första maskrosorna ut men det är först i maj, när maskrosor har sin första blomning, som maskros blir en så kallad ”dragväxt” för bin. Det betyder att växten under en viss tid fullständigt dominerar som föredragen växt hos bina, när de drar in näring till samhället. Nu är det viktigt för varje kupa att öka antal arbetsbin för att vara redo att samla nektar när den stora blomningstiden börjar. Drottningen ökar äggläggningen, årets bin föds i större skala, ”vinterbin” som tog hand om drottningen under den kalla årstiden dör nu ut.
Drottning, fotograf Jörgen Axelhed
De första drönarna (hanbin) kläcks och biodlaren brukar märka att det blir lite mer harmoniskt i bikupan. Det finns tre sorters bin i en kupa under sommarhalvåret. En drottning, några hundra drönare (hanar) och circa 50 000 arbetarbin (honor).
Drönare, fotograf Jörgen Axelhed
Arbetsbi, fotograf Jörgen Axelhed
April är ofta en månad med kraftiga väderskiftningar. I folkmun pratar man om ”bakslag” när varmare dagar avlöses av en period med minusgrader. För bina utgör en längre köldknäpp ett allvarligt hot mot samhällets överlevnad. Är det för få bin i kupan, lyckas de inte hålla värmen och hela samhället kan dö.
Vad gör biodlaren?
Biodlaren måste inspektera varje kupa flera gånger under april månad, både för att utföra de planerade åtgärderna och för att hantera i tid de hot som uppkommer. Till exempel, kan en bikupa bli angripen av stackmyror som försöker komma åt honungen. Är det ett svagt samhälle, med färre bin än normalt, lyckas de inte försvara sig och kan i värsta fall dö. Om angreppet är ett faktum behöver biodlaren flytta bikupan om möjligt alternativt försöka hindra myrorna för att komma in i kupan, t.ex. genom att ställa kupbänkens ben i en hink med vatten.
Vid en längre period med kallare väder kan biodlaren försöka rädda ett svagt bisamhälle genom att, till exempel, ställa det ovanför ett starkt samhälle. Ett nätgaller läggs mellan två samhällen och utgången på det svagare samhället riktas åt motsatt håll. Det förhindrar att bina från de olika samhällena hamnar i bråk med varandra. Värmen kommer då att stiga från det starkare samhället upp till det svaga vilket kan räcka för att det ska klara sig tills varmt väder återvänder.
Biodlaren kan även hjälpa ett svagt samhälle genom att hämta några ramar med bin på från ett starkt samhälle och stoppa ner dessa direkt ner i kupan. De unga bin som har kommit med accepterar omedelbart det nya samhället, men de äldre bina har svårare för det eftersom de är vana vid doften av ”sin” drottning. Är de äldre bina få lämnar de oftast det nya samhället så snabbt de kan och försöker återvända till sin gamla kupa. Är de äldre bina många finns det en risk att de i värsta fall dödar drottningen.
Nu är det dags för biodlaren att göra en vårgenomgång av alla samhällen. Man kontrollerar att det finns en äggläggande drottning, städar bort döda bin från kupans botten och undersöker eventuella tecken på skada eller sjukdom. Om bina har övervintrat i en låda, vilket är vanligt, lägger biodlaren på en låda till för att ge bina utrymmet att utvecklas. Är vårvädret varmt sätter biodlaren på den första skattlådan på kupan där bina samlar nektar och omvandlar den till honung. I Sverige brukar man lägga ett spärrgaller mellan ”yngelrummet” med drottningen och skattlådorna. Det förhindrar drottningen från att lägga ägg i honungsramarna. I vissa länder gör man inte det vilket kan resultera i att ägg och larver kommer med i honungen vid slungningen och sedan behöver filtreras bort.
Hur mår Vällingby centrums bin just nu?
April månad har varit en kall och blåsig månad i år. Det har gjort att vårutvecklingen hos Vällingbybina gått långsamt och att de inte varit någon idé att sätta på någon skattlåda ännu. Det har även varit torrt i naturen vilket bidrar till att blommorna inte släpper ut några stora mängder nektar.
Vad gör bina?
Nu har bina varit inne i flera månader, utan att kunna flyga fritt och fylla på sitt förråd. Under vintermånaderna behöver de dessutom hålla sig för att inte förorena kupan med avföring vilket skulle kunna öka risken för sjukdomar i samhället. Med stigande temperatur blir det allt lättare för bina att hålla värmen inne i kupan, de blir alltmer aktiva, drottningen påbörjar sin äggläggning. Det ökar i sin tur behov av lämplig föda till larverna. Nu är tidigt blommande träd och blommor avgörande för binas överlevnad. Hassel, vintergäck, scilla och vårkrokus är några av binas absoluta favoriter så här års.
De första varma vårdagarna när solen skiner passar bina på att utföra en så kallad ”rensflygning” – de flyger ut och rensar tarmen helt enkelt. Bina ”städar” även inne i kupan. De rensar ut skräpet och döda bin som har samlats på botten av kupan under vintern. För biodlaren är dessa beteenden en indikation på hur samhället mår.
Vad gör biodlaren?
När våren anländer påbörjas arbetssäsongen för biodlaren. Nu läggs grunden för att få starka samhällen och optimal honungsskörd senare i år. Biodlaren kan försiktigt öppna kupan för att uppskatta hur stort matförråd bina har kvar. Är månaden ovanligt kall kan vissa samhällen behöva stödmatas med ett slags foderdeg som läggs som en liten klump inne i kupan. Föderdegen består av olika sockerarter och hjälper bina att klara sig tills blomningen har kommit i gång på allvar.
Eftersom vädret fortfarande är kyligt i mars behöver biodlaren utföra alla nödvändiga arbeten i kupan snabbast möjligt för att inte riskera att kyla ner samhället. Desto längre kan man stå och titta på när bina flyger ut från kupan en varmare dag, en efterlängtad syn som är ett självklart vårtecken för en biodlare!
Hur mår Vällingby centrums bin just nu?
Bina har kommit i gång med att städa ur sina kupor. De har även utfört en rensflygning vilket de små mörka fläckarna i närheten av kupan tyder på. Särskilt tydligt syns det om det ligger kvar lite snö i närheten av bikupan. Det finns fortfarande gott om mat i båda bikuporna. Vinterklotet har flyttats något inne i kuporna vilket beror på att bina flyttar sig närmare till återstående mat inne i kupan. På några solbelysta platser som vetter mot söder har vi sett att vårlökar börjar slå ut, till binas stora förtjusning.
Bild 1: Hassel Bild 2: Vintergäck Bild 3: Scilla/Blåstjärna
Fotograf Jörgen Axelhed
Vällingbyhusvägg i söderläge nära centrumbina med blommande vårkrokus, scilla och pärlhyasinter som besöks flitigt av bin när solen ligger på.
Fotograf Jörgen Axelhed
Vad gör bina?
Under vinter ser man sällan någon aktivitet i bigården. En vanlig fråga brukar därför vara om bina går i dvala på vinter. Nej, det gör bina aldrig, inte ens på de kallaste platserna i världen. Bina bildar ett klot inne i kupan för att värma varandra. De bina som sitter ytterst blir efter ett tag kalla och kryper in närmare mitten varpå bin som har varit innerst tidigare hamnar ytterst istället. På så sätt byter dem plats med varandra under hela vinter, ungefär som pingviner i Antarktis. I mitten av klotet befinner sig drottningen, som är livsviktig för samhällets överlevnad och behöver därför hållas varm hela tiden. Vinterklotet kan variera i antal mellan 10 000 och 20 000 bin. Det föds få nya bin under vinter, eftersom det inte är möjligt att hålla tillräckligt hög temperatur för att äggen och larverna ska överleva. Därför är det viktigt att det finns tillräckligt många bin i kupan i slutet av sommaren för att kunna bilda ett tillräckligt stort klot på vinter.
Under vintermånaderna äter bina av sitt vinterförråd så det är viktigt att den aldrig får ta slut. De kallaste dagarna äter bina mer av fodret för att klara av att hålla värmen. Under varma vinterdagar flyter några bin ut för att se om det finns några tidiga vårblommor eller vatten i närheten. En lite varmare dag passar bina även på att flyga ut för att tömma tarmen, så kallad rensningsflygning. Tänk att behöva hålla sig en hel vinter!
Vad gör biodlaren?
Under vintermånaderna förbereder biodlaren kommande säsong i bigården. Man planerar och gör inköp, snickrar ramar och målar kupor samt sätter ihop eventuella insektshotell och humleholkar.
Biodlaren kontrollerar då och då att bina lever genom att besöka kupan en dag när det är plusgrader. Man lyfter på bikupans tak och tittar in genom plastlocket. Man kan också lägga ett öra mot bikupan och lyssna på ljudet. Hör man ett surrande ljud vet man att bina lever. Man undviker att utföra några andra arbeten med bikupan för att minska risk för nedkylning och stressreaktioner hos bin.
Biodlaren måste även vara vaksam på djur och fåglar som kan störa bin under vintern. Till exempel, kan en fågel sätta sig på kupan och knacka på utgången för att locka ut några vaktbin som fågeln sedan äter upp. En mus kan också ta sig in i kupan för att äta av honungen. En av åtgärderna mot det är att sätta in en spärr i ingången för att förhindra mössen att ta sig in.
Den 14:e Februari är känd bland många som Alla Hjärtans Dag. Det är få som vet att Sankt Valentin som alla hjärtans dag härstammar från även är en av tre helgon som har tilldelats bin och biodlare av Vatikanen. På bilden nedan kan man se Sankt Valentin hålla i en bikupa av halm.
(Bild hämtad från Uncommonbees Facebook)
Hur mår Vällingby centrums bin just nu?
De kontrollerna som vi har gjort i Vällingby Centrum visade att bina mår bra, de sitter i ett stort klot (se fotot nedan) och har gott om vinterfoder. Bikupor består av två lådor var, men bina befinner sig bara i den översta lådan. Lådan under underlättar ventilation och fungerar som en uppsamlingsplats för bin som dör under vintermånaderna. Det hjälper till att bevara en hälsosam miljö inne i kupan.
Fotograf Jörgen Axelhed
Stjärnor och planeter
Det finns en sol och 8 planeter i vårt solsystem. Planeterna snurrar runt solen i banor. Planeterna ligger i den här ordningen: Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus. Tidigare fanns en planet till. Den hette Pluto. Nu kallas den dvärgplanet.
Det är solens dragningskraft som håller fast planeterna i deras banor. De fyra första planeterna har hårda ytor. De består mest av sten. Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus består av gas. De är mycket större än de andra planeterna. De kallas ofta för ”gasjättar”.
Solen är egentligen en stjärna. Stjärnorna är enorma brinnande gasklot. Det låter kanske konstigt. Vi ser ju bara solen på dagen. Men det är på dagen som vår sida av jorden, där vi bor, är vänd mot solen.
Den planet som ligger närmast solen heter Merkurius. Merkurius är en av de kallaste planeterna trots att den ligger närmast solen.
Planet nummer två från solen är Venus. Venus kallas ibland för aftonstjärnan. På kvällen ser den ut som en stjärna för att den lyser så starkt.
Den tredje planeten från solen är en planet som alla har varit på. Jorden. Ytan består mest av vatten. Jorden heter också Tellus.
Planet nummer fyra från solen är Mars. Mars är den planet man tror blir den första som får besök av astronauter från jorden.
Den femte planeten från solen är Jupiter. Jupiter är solsystemets största planet. Den är lika stor som om man skulle sätta ihop 1300 jordklot.
Nästa planet från solen är Saturnus. Saturnus är också en jätteplanet. Den är mest känd för att ha ringar runt sig.
Den näst sista planeten heter Uranus. Uranus har också ringar runt sig. Det som skiljer Uranus från Saturnus är att ringarna och planeten ligger på sidan. Det ser ut som om planeten är felvänd.
Den sista planeten är Neptunus. Det stormar mycket på Neptunus. Det har man sett när man tagit bilder på planeten.
Gravitation
En av de viktigaste naturkrafterna i universum är gravitationen. Det kallas även dragningskraft eller tyngdkraft. Det är den som gör att vi inte ramlar av jordens yta. Allting dras mot jordens mitt; du själv, hus, bilar, träd och marken du står på. Samma kraft håller kvar månarna runt planeterna. Kraften gör även att planeterna håller sina banor runt solen. Det är gravitationen som gör att planeterna blir runda.
Man vet inte riktigt hur gravitationen uppstår. Men olika föremål dras till varandra i rymden. Föremål klumpar ihop sig och blir planeter och månar. Ju större föremål desto större gravitation.
Eftersom månen är mindre än jorden är gravitationen mindre. Det är därför allting väger mindre på månen. Solens dragningskraft är så stor att den kan hålla åtta planeter på plats i sina banor.
Här kan du räkna ut hur mycket du väger på andra himlakroppar:
www.ungafakta.se/stjarnorplaneter/?sida=/stjarnorplaneter/himlakroppar/vikt.asp
Astronauter
Hur är livet som astronaut?
För att kunna bli astronaut måste man ha nästan perfekt hälsa. Det är vid uppskjutningen och återfärden som kroppen får störst påfrestning. Då är farten hög. Träningen på jorden gör man i stolar som slungas runt i våldsam fart. Det är viktigt att astronauterna bygger upp sina muskler. De tränar hårt och lär sig vara noga med vad de äter. Det är för att vänja sig vi livet i rymden.
Hur funkar det i rymden?
Väl uppe i rymden är allting tyngdlöst. När Jordens dragningskraft inte längre påverkar ett föremål, svävar det bara omkring i luften, ungefär som i vatten. Detsamma gäller förstås också för astronauterna.
De enklaste vardagssysslor blir svåra i rymden. Alla vätskor flyter omkring som bubblor i luften. Man har dem i stängda behållare. De flesta astronauter väljer att dricka genom sugrör.
Hur gör man om man måste gå på toa? Man kissar genom en slang. För att bajsa får man trycka in rumpan i en hållare av gummi. Duschen är inne i ett plastfodral. Man sover stående mot väggen i sovsäckar.
Sveriges första astronaut
Christer Fuglesang är Sveriges förste astronaut. Den 10 december 2006 blev han den förste svensken i rymden. Rymdfärjan hette Discovery och lyfte från Cape Canaveral i Florida. Färjan dockade med rymdstationen ISS. Uppdraget var att bygga vidare på rymdstationen. Fuglesang gjorde tre rymdpromenader. 22 december landade Discovery igen i Florida.
Det fortfarande finns spår från 1700-talet i Vällingby? Ett stenkast från centrum ligger Jan Pers stuga – ett torp från tiden då Vällingby bara var en bondby.
Källa: Ulrika Sax, Vällingby — Ett levande drama (1998).
Vällingby Centrum invigdes 14 november 1954. Hela 75 000 personer kom för att fira i centrum.
Källa: Ulrika Sax, Vällingby — Ett levande drama (1998).
Människor från hela världen kom för att besöka framtidsstaden Vällingby under 50- och 60-talet? Besöken skedde då under guidning av stadens ansikte utåt – Fröken Vällingby.
Källa: Ulrika Sax, Vällingby — Ett levande drama (1998).
Vällingby sattes på kartan genom att bli Sveriges första ABC-stad? Ett Sverige i miniatyrformat, där arbete, bostad och centrum flyter samman.
Källa: Ulrika Sax, Vällingby — Ett levande drama (1998).
Vällingby Torgs cirkelmönstrade gatstenar är gjorda av granit och vit marmor.
Källa: Ulrika Sax, Vällingby — Ett levande drama (1998).
De tidstypiska globlamporna i Vällingby Centrum är specialtillverkade för Vällingby och formgivna av Erik Glemme.
Källa: Stockholmskällan.
Biograf Fontänen invigdes 1956 och namnet fick biografen efter de fontäner som finns mitt på torget framför.
Källa: Berglund, Kurt (1993). Stockholms alla biografer: ett stycke Stockholmshistoria från 90-tal till 90-tal.
Le Corbusier ska en gång ha sagt: Om ni ska se vackra kyrkor i Europa, finns det tre ni inte får missa: Peterskyrkan i Rom, Nôtre Dame i Paris och Västerortskyrkan i Vällingby.
Källa: Brandao Jönsson, Henrik (2010). Fantasiön: ett reportage från Brasiliens hjärta.
Huset k:5 är en prisbelönt byggnad, som är ritad av arkitekten Gert Wingårdh. Huset låter Vällingbys 50-tal möta det moderna 2000-talet.
Källa: E-architect (2008), World Architecture Festival Awards, Barcelona.
Lyxrestaurangen Vällingehus som tidigare fanns i Vällingby Centrum lockade besökare från hela Stockholm och bjöd på scenunderhållning med 50-talets stjärnartister. Idag hittar du O´Learys här med ny meny, äventyrsminigolfbana och mycket annat.
Källa: Ulrika Sax, Vällingby — Ett levande drama (1998).
Trappan invigdes som Vällingbys medborgarhus 1956. Idag är det en viktig plats för teater, kultur och möten i Västerort.
Källa: Ulrika Sax, Vällingby — Ett levande drama (1998).
S:t Tomas Kyrka invigdes 1960 och är ritad av arkitekt Peter Celsing. Byggnaden är murad i bränt tegel, inuti finns ett träkrucifix av konstnären Bror Hjort.
Källa: Svenska kyrkan, Stockholms stift.